tiden

Vi fick en tid. En tid för olyckan. 15.15. Men den känns inte rätt, det är så mycket som inte riktigt stämmer. !5.30 satt jag i kabinen, 15.56 fick pappa samtalet. 15.15 är för tidigt... det kan inte ha gått så långt mellan olyckan och att vi kom... det känns för långt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0