hon finns inte mer...
Det är på riktigt, så skrämmande på riktigt, så plågsamt på riktigt.
Hon finns inte mer. Hon kommer aldrig finnas mer.
Min mamma är borta föralltid, hon är borta.
Jag kan inte andas, jag kan inte förstå. Det gör för ont, det är för stort, det är för plågsamt.
Det hjälper inte att tänka att hon finns inom mig, det hjälper mig inte alls. Om jag inte kan se henne, röra henne, prata med henne, bara vara med henne vad hjälper det mig då?
Jag förstår inte... varför?
Hon finns inte mer. Hon kommer aldrig finnas mer.
Min mamma är borta föralltid, hon är borta.
Jag kan inte andas, jag kan inte förstå. Det gör för ont, det är för stort, det är för plågsamt.
Det hjälper inte att tänka att hon finns inom mig, det hjälper mig inte alls. Om jag inte kan se henne, röra henne, prata med henne, bara vara med henne vad hjälper det mig då?
Jag förstår inte... varför?
Kommentarer
Trackback
