obegripligt
Du får inte plåga dig själv såhär. Det finns ingen mening med att tänka på det som kunde varit. Hemska saker händer i världen varje dag. Många blir av med sina kära, vissa kan bli lämnade på jorden utan en enda som älskar än. Du har fortfarande kvar detta liv, även om du sörjer din mammas bortgång.
Kom ihåg! din mamma hade ett liv, hon hade dig och din syster, din pappa hon hade alla er och sin familj. Många har inte detta och det är personerna runt om oss som är vårat liv. inte hur mycket pengar vi tjänat m.m
Hade jag ändrat på saker i mitt liv hade jag viljat åka tillbaka 9år från dagen jag började 4an. Då hade jag tagit till vara på min utbildning inom dansen, baletten.. som senare i livet skulle visa sig vara det enda jag vill jobba med. Tyvär tränade jag inte så hårt som jag skulle och nu kan det aldrig ändrats. Jag kommer aldrig jobba med det jag offrat 9år av mitt liv till.
Jatg vill
säga att du är fortfarande ung (likt mig) Vi förstår inte att vi har våra liv framför oss även om vi saknar det som varit. Tanken om att åka tillbka 9år för mig ger mig bara sorg inget annat)
Det är inte ett val jag gör... för mig är det som var allt jag har kvar av min vardag, min värld...det finns inte en chans att jag skulle kunna sluta tänka tillbaka. jag vill inte sluta.
Det här handlar inte om dåliga beslut jag fattat, de accepterar jag. Det handlar om min mamma, min älskade mamma, som jag aldrig mer kommer träffa och det är stor skillnad.
