Min Älskade Mamma

Jag glömmer det hela tiden och sedan slår det mig igen... hur ska jag kunna leva utan min mamma? Hur ska jag orka utan min mamma?

Om tre timmar kommer min moster, min mormor, min farfar, min fasters familj.... hur ska jag orka allt? hur ska jag kunna leva?

VARFÖR??

Jag vaknade i morse helt tom... utan att kunna inse vad som hänt. Jag låg där i mammas säng, i mammas pyjamas och jag kunde inte förstå det.

Hittade skolkatalogen från i år där mamma står med klassen och hittade en lapp hon sparat som jag skrev för 13 år sedan... om hur det snöade så på Sandras födelsedag att vi inte kunde gå ut.

VARFÖR??

Jag har slut på tårar men jag gråter ändå... jag kommer aldrig mer träffa min mamma... hur ska jag kunna leva utan min mamma?

hur ska jag kunna ta studenten när min mamma inte finns där?!

Hur ska jag leva utan henne, hur?!

Det har nu gått 32 timar sedan jag förlorade min älskade, älskade mamma i en olycka i Saalbach-Hinterglemm. Hon hade hjälm och hon åkte försiktigast av oss alla men ändå blev hon offer för en tysk man som åkte rakt nedåt. Jag vet inte varför min mamma dog, jag vet inte hur.

Jag satt i liften med Malin och PG och jag såg att en olycka skett och jag såg de lila byxorna och jag bara visste att det var min mamma som låg där. Jag bad hela vägen ned att det skulle vara någon annan eller att det inte skulle vara allvarligt.

Men när jag nådde fram låg hon där, min älskade mamma, med en mask över ansiktet och med människor som gjorde hjärtmassage och sedan är allt suddigt och jag bara skrek efter min pappa.  

Jag kunde inte röra mig, inte andas och det kändes som vi låg där en evighet jag, pappa och Sandra innan de bar mig till liften ned. De placerade oss i ett kalt rum där vi fick vänta en evighet på en taxi som skulle ta oss till Zell am See och till mamma.

Runt omkring mig talade alla tyska och Katarina tolkade samtidigt som de gav mig mängder av lugnande medel och jag bara skrek, skrek på min mamma, min älskade mamma.

Slutligen fick vi komma till henne där hon låg och såg ut som vanligt, bara ett skrubbsår i pannan. Det var min mamma, men ändå för det kändes inte som min mamma och det luktade inte som min mamma! Att lämna henne där och återvända till Uttendorf var det svåraste jag någonsin gjort.

Det senaste dygnet och väntan på att få återvända till Sverige har varit det värsta och det längsta i mitt liv. Jag lever i en mardröm, jag lever i en mardröm!

Svenska krockade i skidpist - avled

En 44-årig svensk kvinna kolliderade så illa med en tysk i en skidbacke i österrikiska Saalbach-Hinterglemm att hon sedan avled.

- Olyckan inträffade i går, säger Kent Öberg, på UD:s pressjour till aftonbladet.se.

Den våldsamma kollisionen ägde rum i en pist nära Hochalmhütte vid 15-tiden på torsdagen. Den 44-åriga svenskan flögs i ambulanshelikopter till sjukhus i Zell am See, men hennes liv gick inte att rädda.

Även den 41-årige tysken fördes till sjukhuset, där han vårdas för svår hjärnskakning och andra skador.

Österrikiska myndigheter kunde på fredagen inte förklara hur utförsåkarnas krock kunnat bli så våldsam.

En tysk uppges ha råkat spela in hela förloppet på video. Polisen uppmanar nu denne att ta kontakt.