En evighet.

En evighet,

En evighet sen olyckan. En evighet sen Österrike. En evighet sen vi gick in till kistan imorse.

Det känns som en vecka, en månad, en evighet sedan vi var hos mamma imorse...  jag kan inte beskriva det med ord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0