Min Älskade Mamma

På måndag får vi se henne... jag vet inte om det är sista gången men det är det kanske... Det kommer se ut som min mamma, precis som i Zell am See, men det kommer inte kännas eller lukta som min mamma... hon kommer ligga där, men ändå är det inte hon.

Det går inte att beskriva i annat än en osammanhängande röra... hela mitt liv är en osammanhängande röra... imorn är det två veckor tills vi tvingas begrava henne...

hur kan livet vara så orättvist??