på väg...

Min mamma är på väg hem... hon är på väg hem till Sverige...

Kommentarer
Postat av: Veronica

Nej men fy fan Alltså. Jag beklagar verkligen! Shit.. =( Skulle aldrig kunna leva utan min mamma! Försök bara att komma ihåg alla bra minnen med henne!

2008-02-18 @ 20:57:35
Postat av: Sabina

Har tänkt på er sedan jag läste om olyckan i tidningen. Blev så berörd av artikeln. Kära, kära du! Livet är så vansinnigt orättvist.

Var rädd om dig, snälla.

2008-02-18 @ 20:59:24
Postat av: JILL

tack så mycket

2008-02-18 @ 21:00:42
URL: http://ripminmamma.blogg.se
Postat av: Therese

Vad betyder väl mina ord, jag känner er inte men vill bara säga...

Eran mamma kommer aldrig bli "bara en i mängden". Det finns bara en mamma till er och därmed kommer hon för alltid att vara speciell och bli ihågkommen på ett speciellt sätt, glöm inte det. Sen vad media skriver och att hon kanske blir en i mängden där spelar ingen roll...huvudsaken är att inte ni känner att hon är en som alla andra, vilket hon aldrig kommer bli.

Måtte ni ha styrka och varandra för att orka fortsätta efter detta.
Många styrkekramar till eran familj. // Therese.

2008-02-18 @ 21:13:23
URL: http://ettlivibokstavsform.blogg.se
Postat av: JILL

tack så mycket. vi har valt att gå ut med namn och bild och media har vait väldigt bra och förstående och vi har godkänt allt som skirvs... och jag vet att min mamma alltid kommer finnas med mig.

2008-02-18 @ 21:18:35
URL: http://ripminmamma.blogg.se
Postat av: D.O.

Hej Jill. Först och främst vill jag säga att jag saknar dig i klassrummet, tro det eller ej. Sedan vill jag tillägga att jag beklagar något enormt och vill att du ska må bättre så snart som möjligt.
Anledningen till varför jag inte har varit här inne och skrivit innan är för att jag har själv haft massa skit i livet den senaste tiden (dock inget som kan jämnföras med det du har fått gå igenom) och har inte kunnat ta mig samman för att läsa det du skriver. Däremot kan jag säga att det kommer att bli bättre, med tiden. Alla här på jorden har sina egna sätt att komma över saker som gör de ledsna. Jag kan bara råda att du hittar "ditt" sätt. Då kommer det bli lättare att komma igenom dagen mycket fortare.
Jag känner igen den känslan om att dagarna är för långa, att varje sekund känns som en minut, varje minut känns som en timme. Men som tidigare nämnt, det kommer att bli bättre, ge det lite tid, ha tålamod.
Jag känner dig som en stark människa, förmodligen den starkaste jag har träffat i mina år, jag har ingen tvekan om att du kommer komma tillbaka från detta.

Mvh

- D.O.

2008-02-20 @ 19:42:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0