koncentration
Kan du försöka fånga känslan av att inte ha saker hängande över dig - så som du beskriver körkortet?!
Ta fram den känslan tillsammans med skolböckerna och se om det går lättare. Det är inte lätt att säga exakt hur du eller någon annan ska göra i olika situationer men i mina ögon verkar du klara
fokusering även om det tar tid - körkortet är beviset!
Lycka till! Vi är många som följer din blogg och tror på dig!
Jill du fixar det,du får ha små mål och ta det i din takt.Men jag tror för din egna skull att det är bra om du kommer igång med skolan lite grann.Jag vet att du kan,du är starkare än du just nu känner dig!!
Kankse kan jag, kanske inte. Men jag orkar inte koncentrera mig, orkar inte se en mening med det. Det handlar trots allt inte om att läsa några sidor i en bok utan om kemi B, fysik B, matte E... saker som var svåra redan innan.
Försök ta fram böckerna en stund varje dag,funkar det ena dag men inte näsa OK, men det gör inget,men jag vet att du har en stor potensial att lyckas Jill. Jag tror på dig!!
Kram på dig!!
Det hjälper tyvärr inte. Alla de ämnena jag måste ta igen kräver att man sätter sig in i det igen... att man verkligen sätter sig ner och tar tag i det ordentligt.
Boka gärna en tid nu i veckan med din mentor och gör up en plan tillsammans. Säg gärna att du vill att lärarna i de aktuella ämnena är med på ett möte, för att de ska se helheten och kunna hjälpa dig snabbt och göra det lättare för dig. Vill du inte själv vara med, får de ändå gärna ha mötet och tala med dig efteråt. De behöver samarbeta kring dina behov just nu (om de inte redan gör det) och du behöver en egen plan för att kunna arbeta i lugn och ro med det viktigaste. En sak i taget. Jag håller tummarna för dig!
Det är redan gjort... det finns redan en plan för varje ämne. Men det spelar ingen roll egentligen så länge jag inte kan fokusera. De kan ju inte bara ge mig ett betyg, jag måste ju göra något.
Du gör massor! Så himla imponerande! Märkligt egentligen...Din beslutsamhet känner jag väl igen hos Marie, tjejen jag så gärna umgicks med på gymnasiet... Jag tror på dig, Jill! Det du bestämmer dig för genomför du, om inte idag, så imorgon. Det är lugnt!
Det får mig att tänka på en knepig låt, kanske nåt av Povel Ramel. Lite kul, mycket knäpp, men oxå sann. Du får låtsas att jag sjunger för dig och melodin är ungeför som texten: "Först så går det upp, så går det ner, så går det upp. Sen så går det ner så går det upp så går det ner. Upp" Ja, s håller den på... Hm. Nu undrar du väl ännu mer vad jag är för en knepig gammal mammakompis...
