Två månader

Två månader. Två månader att ta igen på, två månader till studenten. Dagen som jag sett fram emot, som jag jobbat mot, förut. Nu är det också dagen då jag måste springa ut och mamma inte står där... då det kommer vara så plågsamt uppenbart att hon inte är där...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0