vardagen...

Tanken på vardagen som den var är fruktansvärt jobbig. Att tänka på hur vi hade det, vad jag skulle gjort idag om allt varit som vanligt, vardagliga situationer som mamma aldrig mer kommer vara med i...

Mamma kommer inte komma hem från jobbet, från träning, inte baka bröd, inte finnas där när jag behöver prata, inte bara sitta bredvid mig i soffan... min mamma finns inte mer och det kväver mig.

På ett sätt känns det väldigt skönt att kortet kommer försvinna... men samtidigt innebär dt att någon kommer se det... en person jag inte känner kommer se det kortet.... men bara det försvinner, bara försvinner...

Kommentarer
Postat av: Siv

Jag lovar dig,ingen kommer att få se det kortet Jill. Det är inget kort jag heller vill ska finnas.
Varken kort eller negativ kommer att finnas kvar.
Kram på dig.
Carpe diem!!

2008-03-12 @ 12:08:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0