Snart 3 månader
På onsdag är det 3 månader. Det känns som om det gått en evighet. Jag vet inte hur jag ska kunna klara mig och på så många sätt vill jag inte att tiden ska gå vidare, vill inte hitta något av en vardag så småningom...
Det gör så ont... att tiden går, att jag kommer längre från min mamma för varje minut.
3 månader är ju ingenting... varför känns min mamma så fruktansvärt långt bort?
Det gör så ont... att tiden går, att jag kommer längre från min mamma för varje minut.
3 månader är ju ingenting... varför känns min mamma så fruktansvärt långt bort?
Kommentarer
Postat av: Kathy
Jättefin blogg.
Jag har själv förlorat en förälder, förlorade min pappa när jag var 17 och det är idag 2 år sedan.
Det är riktigt tufft.
Stå på dig!
Postat av: Nina Adolfsson
jag tror att ditt tankesätt om att du kommer längre bort från din mamma baa skadar dig, det är också lite fel att säga som du säger, Din mamma kommer inte längre bort från dig! Hon finns i dig. Det låter konstigt men det är sant.
Jag tycker du är jättestark! även om du själv känner att du går sönder. Varje dag är en seger.
Trackback
