Fake it...

Jag har hört det så många gånger. Att det inte syns. Jag förstår att det inte syns nu, tiden har lärt mig le och hålla upp en yta, tiden har gjort att jag inte längre måste låtsas varje sekund av varje dag även om sorgen alltid finns där. Men jag lärde mig tidigt: Fake until you make it.

Kan inte säga att jag klarar det än. Jag befinner mig i mitten. Allt är inte längre fake.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0