Min Älskade Mamma

När jag läser kort och sådant som  skickats till oss så tycks alla kunna beskriva min  mamma så bra... jag vet inte vad jag ska säga mer än att hon var min mamma....

Jag kan inte sätta ord på det... kan inte beskriva min mamma med ord. Inte än, kanske sen.

Men jag kan inte ens beskriva mig själv med 3 ord. Fick den uppgiften på en intervju på Liseberg... och jag fastnade. Jag vet inte vem jag är och definitivt inte med 3 ord. Det borde finnas massa ord att välja på... men jag kunde inte, kan inte, komma på ett enda.

Imorgon är urnsättningen.

Jag kan inte förstå det... Jag vill inte förstå det.... Det är för jobbigt.

Men det innebär det också att vi kommer ha en grav att gå till...

Jag har insett något på Liseberg. Jag undviker att säga att "min pappa och Sandra..." för att undvika frågor. Det är inte det att jag döljer något,  jag skulleberätta om någon frågade och kommer att berätta för vissa.  Men det tar så mycket kraft och det kan förändra sättet de ser på mig.

Det här gäller inte bara Liseberg... det gäller allt, alltid.